Jag hör ofta talas om att ryttare har en förskräcklig träningsvärk i axlarna efter att ha tränat sin häst. Detta även om man rider regelbundet. Varför? 
Jag kan förstå om en distansryttare får ont som tränar 4-5 mil i veckan och ska rida 8 mil eller mer på tävlingsdag.

Annats borde man inte få ont. Om du är på träning och rider ungefär lika lång tid som du brukar göra i hemmiljö regelbundet ska det inte göra ont. 
Troligtvis beror värken på att du använder de stora muskelgrupperna i kroppen aldeles i onödan, det leder till spänningar både hos ryttaren och hästen. 
Ibland kräver man mer av hästen än den är tränad för, vad det gäller muskler och bära upp sig, o så blir det dragkamp alldeles i onödan. 

• Ett exempel på ställe i kroppen som ofta blir drabbat av "ont" är axelpartiet. Hästen har för bråttom, galopperar istället för travar, ryttaren börjar dra i tyglarna och lutar sig bakåt för att man tror att man bromsar. Det är inte många som kan stoppa en häst på 1/2 ton eller mer med muskelkraft.
  
  
• När man gör så tappar vi tyngdpunktens bromseffekt i kroppen. (se tidigare blogginlägg) Vi tippar bäckenet åt fel håll, det blir full gas. (blir mer om detta framöver) Vi får ont i axlar och armar för vi använder bara dom musklerna, dessutom tappar vi balansen.
  
  
• Vi får heller inte en bärig häst med snygg nacke av att dra ihop hästen med tyglarna. Hästen lyfter på ryggen (och böjer på nacken) när den är så stark att den kan trampa under sig och böja på lederna i bakbenen ordentligt.
  
  
• Det innebär att vi, om vi vill rida med kontakt med hästens mun, behöver göra det ifrån axlarna med följsamhet, då får vi mer tygel av hästen när den är klar för det.
  
  
• Tips: Om vi tänker oss att vi lyfter underarmen uppåt framåt två gånger, tredje gången gör vi det, så har hjärnan triggat igång skelettmuskulaturen på "rätt" ställe, dvs i underarmens lyft, när vi gör så sjunker skulderbladet utan att spänna sig och vi får en avspänd följsam rygg, så med tummen upp när vi tar tygeln kan axelleden rotera med i hästens rörelse i dess framdel, vi kan få en mjuk kontakt med hästens mun utan statiskt mothåll. (mer om handen en annan gång)
• ,  
  Prova, är sen grundstenarna på plats, andning, mjuka ögon, centrering, byggklossar, en klar tanke och du kan använda din bålstabilitet blir din häst mycket känsligare.
  Behöver du hjälp? Kontakta mig: www.harmoniskridning.n.nu